Plötsligt var trasiga strumpor på allas läppar

Den 1 januari visade svenskarna och Karlstadsborna på stor vilja till förändring. Likt medborgare på väg till valurnan för att göra sin demokratiska plikt började svensken sortera ut sina uttjänta textilier, enligt det nya lagkravet. Containrar för ändamålet svällde över.

– Många undrade – vad händer med mina trasiga strumpor nu, när jag inte ska slänga dem i soppåsen längre? säger Catrine Persdotter, hållbarhetskommunikatör på Karlstads Energi.

Snart kan du sortera textilier på en förpackningsstation nära dig

Karlstads Energi följer de lagkrav som upprättas och ser till att ta hand om textilavfallet som uppkommer på det sätt lagen säger. En ny upphandling har genomförts och snart kommer det finnas en behållare för textilinsamling på kommunens alla förpackningsstationer, utöver de som redan idag finns på våra återvinningscentraler.

– Men nog var vi, liksom resten av Avfalls-Sverige, lite chockade över effekten den nya lagen gav, fortsätter Catrine. Vilket engagemang! Vilket bevis på att Karlstadsbon vill ta sitt ansvar och faktiskt sortera ut på rätt sätt. Något vi är otroligt glada, och tacksamma över.

Vi behöver lyfta blicken från de trasiga strumporna

Året har följts av frågor från såväl Karlstadsbon som svensken – vad händer med mina trasiga strumpor nu? Catrine går rakt på sak.

– Det finns inget nytt att göra med dina trasiga strumpor bara för att det blivit en lagförändring. I de allra flesta fall kommer de fortfarande eldas upp och energiåtervinnas. Och då kan jag förstå att det kan kännas hopplöst att hålla på att sortera ut strumporna.

Så varför har den nya lagen då införts, om vi inte har en fungerande återvinningsmetodik för de trasiga strumporna?

– Ja varför ska du vara en laglydig medborgare och sortera ut de där strumporna? Vi behöver lyfta blicken och försöka se bortanför strumporna, säger Catrine. Lagkravet är ett led för att se till att så mycket textil som möjligt kan återbrukas och återvinnas.

Ändra vår konsumtion av kläder

Just nu är konsumtionen av kläder och textil enorm. Den ökande textilproduktionen ställer till med stora miljöproblem, såväl vad gäller klimatutsläpp som spridning av miljögifter, mikroplast.

– Vi har kläder i våra garderober så det skulle räcka för sex generationer framåt, säger Catrine. Vår konsumtion bara i Sverige av textilier leder till utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxid årligen. Det är som att köra 850 000 varv runt jorden med en bil. Ändå fortsätter vi att köpa nytt.

Max fem nyproducerade plagg per år

Naturvårdsverket har gått ut med riktlinjen att varje person bör köpa max fem nyproducerade kläder per år, exklusive underkläder och strumpor. Samtidigt påverkas många av snabba trender och enkelheten i att beställa det vi vill ha online.

– Aldrig har det varit enklare att köpa nya kläder. Ett ultra fast fashion plagg används i snitt bara sju gånger innan vi tröttnar och gör oss av med det, säger Catrine.

Den nya lagen om separat insamling av textilavfall är ett steg i rätt riktning för att ta hand om textilierna. Men vi behöver gemensamt också titta i andra änden, innan avfallet ens uppkommer, menar Catrine.

– Det börjar med dig, och mig. Hur gör vi våra inköp? Vilket avfall generar vi? Hur ser jag till att använda t-shirten i garderoben så länge det bara går, innan jag bedömer den som uttjänt? säger hon.

Fem fakta om Karlstadsbornas textilavfall

1. Varje Karlstadsbo genererar i snitt åtta kilo textilavfall per år.
2. Mer än hälften av textilavfallet är i bra skick.
   
3. Majoriteten av kläderna vi samlar in går till återbruk, alltså second hand.
   
4. Ungefär fem procent döms ut för att energiåtervinnas – däribland kanske de där trasiga strumporna.
5. Ungefär två till fem procent av Karlstadbornas restavfall bestod 2022 av textil. Det motsvarar över 600 ton textilavfall, som nu ska sorteras ut och hanteras på ett bättre sätt.

Catrine tipsar - så kan du konsumera kläder hållbart:

• Leta alltid second hand i första hand. Idag finns det flera olika typer av appar och hemsidor sprängfyllda med stort utbud som gör att det i princip är lika enkelt som att handla nytt. Du blir dessutom mer unik med något som kanske inte går att köpa nytt längre.

• Planera dina inköp. Utgå från din garderob och vad just du behöver, innan du köper det – oavsett om det är nytt eller second hand.

• Byt kläder med en kollega, kompis eller närstående. Anordna en klädbytarkväll med grannskapet för att variera garderoben eller om du behöver gå upp eller ner i storlek.

• Laga det du redan har. Visst har vi väl alla sett Emil i Lönneberga där drängen Alfred sitter och stoppar sina strumpor? En konstform som gått förlorad längs vägen. Istället för att slänga strumporna, kan du laga dem.

• Använd det du redan har i garderoben. En fördubblad användningstid kan minska den totala klimatpåverkan med nästan 50 procent.