Högsta rörliga priset sedan energikrisen

Den stränga kylan i Skandinavien har drivit upp det rörliga priset till nivåer vi inte sett sedan energikrisen härjade som värst.
I februari kan det rörliga priset stiga ytterligare.
Det kraftiga underskottet i den hydrologiska balansen gör att vi inte kan räkna med att de fasta priser sjunker i vår.

Det rörliga priset

Efter en inledande vecka med lite varierat väder i januari kunde marknaden skönja att kylan var i antågande, något som fick priserna att stiga snabbt. Prisuppgången fortsatte under hela månaden i takt med att väderprognoserna visade att kylan i Norden var ihållande.

När januari summeras kan vi konstatera att det rörliga priset mer än fördubblades jämfört med december.

I och med att kylan ser ut att stanna hela februari är risken att det rörliga priset fortsätter stiga, några stora rörelser som vi såg i januari tror vi dock inte på.

De fasta priserna

När kylan började synas i prognosen i början av januari följde de fasta priserna med det rörliga upp. Januari var en mycket torr månad i hela Norden, något som fått den hydrologiska balansen att närma sig ett underskott på 20 TWh – det största underskottet sedan 2022.

Med ett sådant kraftigt underskott i den hydrologiska balansen kan vi räkna med att vattenkraftsproducenterna kommer hålla igen sin produktion vilket också kommer stötta priserna uppåt.

Underskottet gör också att vi inte kan räkna med att de fasta priserna sjunker när våren slutligen gör entré. En rejäl nedgång i de fasta priserna lär vi inte få se förrän vi fått ett långvarigt omslag i vädret med betydligt mer vind och nederbörd.

Den hydrologiska balansen

Som nämnts ovan var januari en mycket nedbördsfattig månad vilket har fått den hydrologiska balansen att sjunka till ett underskott på nästan 20 TWh.

Medeltemperaturen i landet blev i januari -2,6 grader, att jämföra med normala -0,7.